Fast eller rörlig ränta? Dela upp lånet eller gå all in på en och samma bindningstid? Vilken ränta kan man räkna med framöver? Och vad är viktigast att tänka på om man ska köpa nytt? Vår privatekonom Arturo Arques svarar på några vanliga frågor om bolån och hur man kan skapa marginaler i sin ekonomi.
I år ser det ut som om vi kommer att ha bolåneräntor som är två till två och en halv procentenhet högre jämfört med förra året. Mer än dubbelt så höga räntor med andra ord. Och med hänsyn till den stora osäkerheten som nu råder är prognosen osäker. Se därför till att ha en ordentlig marginal och räkna med att bankernas kalkylränta på sex till sju procent kan komma att behövas för att klara högre bolåneräntor ökade levnadskostnader.
Pandemin och kriget i Ukraina och en mycket expansiv penning- och finanspolitik tillsammans med problem vid tillverkning och transporter av varor och tjänster är huvudförklaringen till dagens oro på finansmarknaden och stigande inflation. Det har lett till högre bolåneräntor och högre priser på bland annat mat, bensin och energi.
Så länge kriget i Ukraina pågår måste vi vara inställda på ett fortsatt osäkert ekonomiskt läge. Inflationen påverkar både räntor och driftskostnader, men även kostnaderna för bensin och mat har stuckit i väg och påverkar boendeekonomin för många just nu. Räkna med en fortsatt högre inflation som kanske toppar på 10 procent innan den sjunker igen.
Om du har stora lån i relation till bostadens värde och din inkomst så är du räntekänslig. Då kan det vara klokt att binda hela eller delar av lånet. På sikt brukar det löna sig med rörlig ränta, men fördelen med fast ränta är att du vet hur mycket du ska betala varje månad och att du inte behöver oroa dig för att räntan plötsligt sticker i väg uppåt. En del ser fast ränta som en försäkringspremie som skyddar mot högre räntor.
Har du goda marginaler i din ekonomi och inte behöver hela tiden veta vad boendekostnaden är, kan rörlig ränta på bolånet vara ett alternativ. Du behöver då vara medveten om att räntekostnaderna kan bli betydligt högre om ett år och säkerställa att du har utrymme i din ekonomi för det. Om du klarar en ränta på minst tre procentenheter högre än idag har du god marginal.
Ja, det kan det vara eftersom du då sprider ränterisken när du delar upp lånen på två eller tre bindningstider. Det finns inget exakt facit som passar alla, men ett exempel på hur man kan göra är att ha hälften av lånen med rörlig ränta och hälften med fem års bindningstid.
Vill man vara mer försiktig och veta bolånekostnaden för lång tid framåt kan ett annat alternativ vara att köra en tredjedel på två år, en tredjedel på fem år och en tredjedel på tio år. Det kostar lite mer men det kan vara ett pris som vissa är beredda att betala för tryggheten i att veta vad lånekostnaderna kommer att vara för lång tid framöver.
Genom att amortera sänker du dina boendekostnader, du minskar den totala kreditkostnaden och du ökar dina möjligheter att låna pengar i framtiden. Att amortera lite extra kan vara ett bra alternativ för dig som har mycket pengar i ränteplaceringar eller på sparkonto. Men, kom samtidigt ihåg att du behöver ha minst två månadslöner på ett sparkonto för oförutsedda utgifter.
Om du har lån med bunden ränta kan du vid en extraamortering behöva betala en avgift som kallas ränteskillnadsersättning. Har du planer på att extraamortera är det en god idé att åtminstone ha en del av lånet rörligt och extraamortera på den rörliga delen.
Se till att ha marginaler i ekonomin. Bestäm i förväg hur mycket du är beredd att betala för ditt boende – och håll dig till det. Kom ihåg att även göra utrymme för oväntade utgifter i kalkylen. Räkna ut hur hög bolåneränta du klarar av, och ta med amorteringar i beräkningen.
Ska du sälja en bostad och köpa nytt? Försök i så fall att sälja först och köpa sen, eller villkora köpet med försäljningen av din nuvarande bostad.
Fokusera på sådant du kan styra själv.
Med den här typen av åtgärder bygger du en privatekonomi som gör dig mindre känslig för ekonomiska svängningar och som förhoppningsvis också ger både trygghet och svängrum i privatekonomin.